urs, nu har man kommit in i en depritions period igen, hatar de här, men en sak är säkert, när man behöver sina vänner så är de för långt borta. Man vet aldrig vad man ska ta sig till heller, i natt grät jag så pass mycket att jag väckte sambon dessutom, inte kul alls. Så far snart hem till mina föräldrar så jag har fler att bry mig om och som bryr sig om mig. Kanske komma iväg och umgås med mina vänner jag en gång haft och kanske dags att höra av sig till igen.